Bredfjället i Ljungskile
Bara några kilometer från den saltstänkta skärgården i Ljungskile ligger Bredfjället. En riktig pärla som många susar förbi på motorvägen och kanske missar att besöka. Kontrasterna mot samhället Ljungskile är slående och att man kan uppleva både saltvattensbad och fjäll på samma dag gör detta ställe helt unikt.
Fjället sträcker sig från Ljungskile, som ligger i Uddevalla kommun ända in i Lilla Edets kommun. Bredfjället bär på en historisk skatt som sträcker sig ända från 1500-talet och de ruiner som finns kvar vittnar om ett hårt liv på fjället. Under Brännefejden 1612 – när Bohuslän fortfarande var norskt – brände svenskarna ner ett antal gårdar i socknarna runt Bredfjället och man tror att en del bondefamiljer flydde upp på fjället och byggde sig gårdar som var bebodda långt in på 1900-talet: Vargfjället, Norra fjället, Södra Fjället m fl. Flogfjället är fjällets äldsta gård, från slutet av 1500-talet; den blev öde 1920 och idag finns endast ruiner kvar. Här finns en välbevarad fägata, där korna vallades från mjölkningen i ladugården ut till betet på skogen och ljunghedarna. Här finns även fantastiska slåtterängar med olika örter, gräs, fjärilar och steklar.
Tar man någon av vandringslederna från Norra fjället så stöter man garanterat på några av de många ruiner som finns kvar från nästa koloniseringsperiod i slutet på 1700-talet och första häften av 1800-talet.
Här – i enkla backstugor, ofta med stora barnaskaror – bodde de som kom från gårdar där jorden inte räckte till för alla ättlingar som hade arvsrätt. Freden hade ju, i kombination med 1700-talets sillperiod i Bohuslän, skapat ett bättre liv för många och därmed också en enormt snabb folkökning.
På de allra flesta ställena finns bara stengrunden kvar efter stugorna. Varför är det så? Jo, på 1800-talet var det ont om virke på fjället och när man flyttade så plockade man ner virket, timret och spånet men lät stengrunden vara kvar. Då var ju fjället fattigt på skog så man fick ta tillvara på allt virke som fanns att tillgå.
Vandringslederna går genom stora delar av naturreservatet som är 561 hektar och det är även här som den vackraste naturen finns.
Äntligen har vi möjlighet att visa Bredfjället i våra hjärtan helt publikt på Youtube för er som vill lära er lite mer om fjället.
Samtidigt som vi spelade in Bredfjället i våra hjärtan så producerade vi även en reklamfilm om det vackra Bredfjället.
#bredfjället
Tagga #bredfjället på Instagram för att lyfta ett av Ljungskiles vackraste ställen.
Ur Stefan Edmans bok, Röster från Bredfjället.
En magisk urskog!
Så tänker många som strövat eller åkt skidor på Bredfjället. Det är lätt att förstå. Knotiga tallar och lavbehängda granbjässar ger naturen en karaktär av trollens och vättarnas förlovade land. Allt är storslaget, nästan som en vildmark i norra Sverige. Man intas av förundran och vördnad.
Men dagens granskogar är faktiskt inte särskilt gamla. De växte till största delen upp på 1900-talet. Dessförinnan, i hundratals år, var Bredfjället nästan trädlöst. Ett ljust öppet, blåsigt landskap av mossar, myrar och ljungklädda berg.
Men även denna kala epok hade sin förhistoria av skog.
Ibland inbillar vi oss att skogshorisonten eller åkerlandskapet utanför bilfönstret alltid sett ut som det gör idag. Men så är det ju inglunda. Landskapet, terrängen, skiftar ständigt anletsdrag. I miljoner år har detta huvudsakligen berott på naturens egna mäktiga krafter – bergskedjevecklingar, jordbävningar, inlandsisar, väder och vind.
Men de senaste tusentals åren har ju även människan successivt satt allt tydligare spår. Om landskapet skall vara öppet och ljust eller skogigt och mörkt beror inte bara på naturen själv utan på den politik. ekonomi och teknik som för tillfället präglar samhället.
Har man koden, förståelsen, kan man lyssna till landskapets egen stämma, en berättelse som stiger ut själva marken, vattnen och skogarna.
Stefan Edman, ur ”Röster från Bredfjället”
Kort timelapse film över Bredfjället en stjärnklar natt.
SKOGEN
Finns det gammelskog på Bredfjället?
Under hela 1700- och 1800-talet såg det inte ut som det gör idag på fjället. Det var till största delen trädlöst och fjället bestod mest av mossar och myrar. Vid sekelskiftet 1900 började man plantera träd – och all skog vi ser idag är ättlingar till dem och till nya planteringar. 1989 bildades Bredfjällets naturreservat som sedan utvidgats och dag omfattar 560 hektar, cirka en fjärdedel av den gamla kronoallmänningen från 1600-talet.
Tack vare reservatet får skogen en chans att växa till sig utan avverkningar och förhoppningsvis en dag bli till gammelskog. Men för att räknas som en sådan måste träden vara äldre än 120-140 år och det är de inte riktigt ännu.
SILVERFALLET
Tjöstelsröds naturreservat
Silverfallet ligger egentligen inte på Bredfjället utan vid foten av Bredfjället. Det är dock ett ställe som är värt att besöka. Dels på grund av att det ligger i ett mycket vackert naturrreservat och dels för att det är ett väldigt fint vattenfall. Naturreservatet som heter Tjöstelsröds naturreservat bildades 1988 och har en areal på ca 41 hektar.
Vegetationen runt om består av mycket tall och gran men även lövträd som björk och ek. Längre ner i reservatet hittar man al, ek, alm, ask och lönn och en del jätte-ekar som är fridlysta som kulturminnen sedan 1940-talet.
FLORAN
Blåbärsgranskogen är fjällets vanligaste naturtyp.
Här finns örter som ängs- och skogskovall, gullris, fibblor, skogsstjärna och ekorrbär. Ibland stöter man också på klotpyrolan. Den som har riktig tur upptäcker knäroten, en orkidé.
Kruståteln är ett av våra allra vanligaste gräs, tätt tuvad och helt dominant i barrdunklet, där den dock enbart förmår utveckla sterila skott. På sensommaren formligen översvämmar den hyggen där den sätter upp med blommor som glimrar mot oss i violett och gulbrunt.
Ljungen dyrkar också ljuset, liksom lingon, vildhallon och rallarros, arter som även gynnas av mycket kväve i marken.
I blåbärsgranskogen trampar man oftast omkring på mjuka mattor av väggmossa, husmossa och björnmossa; i skuggiga lägen hittar man dessutom någon kvastmossa och kanske en sidenmossa. Örnbräken, störst av ormbunkarna, finns här förstås, ett ganska säkert tecken på att marken varit svedjad, bränd. Och svampar av alla de slag!
TJÄDER
TJÄDER PÅ BREDFJÄLLET
För mig är tjädern en självklar symbol för Bredfjället. Den här mytomspunna fågeln som även kallas för skogens svarta drake fascinerar mig oerhört mycket. Förr i världen trodde man faktiskt att skogsrået kunde uppträda i form av en tjäder och att en sådan tjäder var omöjlig att skjuta. Man var även skyddad mot trolldom, ormbett och knivhugg om man bar ett tjäderhjärta om armen.
Tjädern verkar trivas bra på Bredfjället. I varje fall vissa delar av fjället och då pratar vi om de äldre skogsbestånden.
På vårkanten, under tidiga morgnar, kan man höra hur den spelar på flera platser. Men trots att man hör tjädern ganska bra under spelet så är det ganska svårt att hitta den. Störst chans har man under den så kallade höneveckan. Det är då hönorna går ner på marken och tupparna blir som galna och ryker ihop. Dom slår varandra med vingarna så det smäller och ekar i skogen.
ORRE
En alltmer sällsynt fågel på fjället!
Tyvärr syns orren mer och mer sällan på Bredfjället. Det finns bara ett fåtal kvar och jag har endast lyckats att se två orrtuppar under alla nätter och mornar jag har varit ute under orrspelet. Dock har jag nyligen fått berättat för mig att var tredje år så är det mer orrar i norra Sverige medans stammen ökar vart femte år i de sydligare delarna av Sverige. Jag vet inte om detta stämmer men vi får hoppas på det.
Orrespelet sker i huvudsak på myrarna vid Gröna Äng där den spelar på olika platser, både från träden och nere på marken. Dess karaktäristiska läte under spelet är helt annorlunda än tjäderns, men lika magiskt och trollbindande.
HJORTAR
RÅDJUR & ÄLG
Åker man upp till Bredfjället vid gryningen så är chansen ganska stor att få se både rådjur och älg. Det är ett previlegie att få se dessa ståtliga djur och jag njuter av varje sekund som jag får vara med om det. På våren har man mycket goda chanser att se rådjur med ett eller två kid som strövar omkring på markerna. Vissa stannar upp och tittar på dig och är lite nyfikna, andra sticker direkt dom ser dig, men är man tyst och sitter still så är chansen naturligtvis större att dom stannar kvar.
I Sverige har vi 5 olika hjortar. Älg, Kronhjort, Dovhjort, Ren och rådjur där älgen är den största och rådjuret den minsta. Alla hanar har även horn förutom renarna där bägge könen har horn. På Bredfjället har vi mest älg och rådjur. Men det förekommer även dovhjort och kronhjort på sina platser.
VARG
VARGEN PÅ FJÄLLET
Det finns nog inget djur som rör upp sådana känslor hos folk som varg. Antingen så hatar man den, eller så älskar man den. Många har en stark åsikt om den ska få finnas i vår natur eller inte. Men faktum är att den har en stor betydelsefull roll i naturen som en toppredator. De påverkar bland annat balansen genom att den jagar de svaga och sjuka individerna om det finns sådana. På så sätt finns de starka individerna kvar och kan föra vidare sina gener till kommande generationer.
I Sverige finns ca 395 individer men senast vi hade ett vargrevir på Bredfjället i Ljungskile var 2008-2010. Enligt länsstyrelsen har deras vargexpert kunnat säkerhetsställa spår i snön från fyra-fem vargar efter vargparet fick en kull med valpar år 2008.
HITTA TILL FJÄLLET
Hur hittar jag till Bredfjället?
För att komma till utgångspunkten för vandringsleder och stigar så är det enklast att ta sig upp till Norra Fjället. Vid ICA Supermarket tar man Arendalsvägen upp på bron som går över järnvägen och svänger sedan till vänster på Elsebergsvägen. Efter ett par hundra meter går den över i Fjällvägen som man sedan följer hela vägen upp till Norra Fjället.
Ett bra karthjälpmedel som finns på nätet är Uddevalla kommunkarta där man ser alla leder och där man dessutom kan skriva ut och göra anteckningar.
Länkar till kartor och leder hittar du i sidfoten på varje sida. Du kan även köpa Bredfjällsguiden på ICA Supermarket, som är framtagen av Stefan Edman och Clyde Persson, där det finns förslag på 15 temavandringar med kartor, bilder, texter och utmärkta leder. Boken är i fickformat så den är enkel att ta med sig.
På knappen nedan kommer du till kommunkartan.