Skogen

Bredfjällets naturreservat

Bredfjällets skogar

Om man söker på ”hur mycket av Sveriges skogar är plantage” så får man upp att 70% av Sverige består av skog och att det planteras minst två träd för varje träd som avverkas. Sverige har aldrig haft så mycket skog står det, men det beror ju helt på vad man kallar skog. Är det bara träden vi tänker på när vi pratar om skogen eller är det allt som ska kunna leva där? Svampar, lavar, mossor, olika växter och djur.

Det som jag kallar skog är en blandning mellan barr och lövträd som har fått växa upp utan mänsklig påverkan. Där skotten av nya träd växer bland gammal ved av träd som har självdött, men som ändå fortsätter att ge liv åt mossor, lavar och vedätande insekter. Som i sin tur ger föda åt många olika fåglar. En artrik miljö där alla växter och djur kan leva och trivas.
Att gå omkring i en sådan skog ger så mycket mer tillbaka än den artfattiga skogen. Inte bara för den biologiska mångfalden utan även för oss människor. Det är bevisat sedan länge att skogen har en läkande effekt om man är utbränd eller stressad. Detta låter kanske som ren fantasi för en del, men faktum är att efter några timmar i skogen, så mår man mycket bättre. Kroppen och psyket varvar ner, man fyller på med ny kraft.

Vad gör skogen för nytta?

Förutom att den enligt forskning har en läkande effekt på oss människor så är det helt enkelt ett fantastiskt ställe att vistas på. Ett ställe som man mår bra av. Men den är naturligtvis helt avgörande för hur klimatet på vår planet ser ut också. Precis som havet så tar den upp stora mängder koldioxid. Den producerar också syre som är livsviktigt för alla levande arter på jorden. Den hjälper till att binda koldioxiden och fungerar som en naturlig kolsänka.

Bredfjället
Bredfjället

Bredfjällets naturreservat

Under hela 1700- och 1800-talet såg det inte ut som det gör idag på fjället. Det var till största delen trädlöst och fjället bestod mest av mossar och myrar. Vid sekelskiftet 1900 började man plantera träd – och all skog vi ser idag är ättlingar till dem och till nya planteringar. 1989 bildades Bredfjällets naturreservat som sedan  utvidgats och dag omfattar 560 hektar, cirka en fjärdedel av den gamla kronoallmänningen från 1600-talet. Tack vare reservatet får skogen en chans att växa till sig utan avverkningar och förhoppningsvis en dag bli till gammelskog. Men för att räknas som en sådan måste träden vara äldre än 120-140 år och det är de inte riktigt ännu. Men de är på god väg. I ett naturreservat får inte ske något skogsbruk och i en gammelskog finns död ved i form av torrakor som fortfarande står upp eller ligger ner. Den här miljön är livsviktig för många av våra hotade arter och den är livsviktig för den biologiska mångfalden. Och ett storslaget stycke natur för oss människor.

Reservatet omfattar även två gamla odlingslandskap, kring Vargfjället och Flogfjället, med örtrika slåtterängar och hagar, samt dungar och bryn med ädla lövträd som ek, ask, lind, lönn, alm och bok.
Några av de skogsägare som jag har pratat med på fjället vill att deras skog ska se ut just så, som gammelskog. De avverkar minimalt med träd och låter träd i olika åldrar stå kvar för att bevara den biologiska mångfalden och för att den ska läcka så lite koldioxid som möjligt. En stor eloge till dem och det finns inget bättre än att gå omkring i en sådan skog.

Bredfjället

Höstmorgon på Bredfjället

Ur Stefan Edmans bok, Röster från Bredfjället

Bredfjällets naturreservat, som bildades 1989 med en komplettering österut 1995,omfattar inte bara kulturlandskapet vid gårdarna Vargfjället och Flogfjället. Största arealen i reservatet utgörs av en blivande urskog på sydöstra delen av fjället.
Här finns många äldre träd som har föryngrats på naturens eget sätt, från granar och tallar som överlevde den kala epoken med ljungvegetation och kreatursbete. Syftet med reservatet är att de skall få växa vidare utan människans ingrepp, och så småningom falla omkull och murkna i sin egen takt.
Det skapar miljöer som gynnar specifika arter av lavar, mossor och vedinsekter. När man strövar härinne – mellan Flogfjället och sjöarna Örevattnet och Skimlingen – märker man att skogen nu börjar präglas av en biologisk mångfald som sällan eller aldrig kan skådas på andra delar av fjället. Här finns exempelvis talltita, tofsmes och stundtals den mera sällsynta tretåiga hackspetten.
År 1999 utvecklades reservatet återigen, genom förvärv av gården Holmen, för övrigt mitt framför näsan på en privat köpare som var på väg att inhandla den gamla fina bondeskogen och genast kalhugga den.
Bredfjällets naturreservat ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, natura 2000. Det omfattar totalt 561 hektar och sträcker sig över två kommuner, Lilla Edet och Uddevalla. Den del av reservatet som ligger inom Lilla Edets gränser förvaltas av Västkuststiftelsen. I Uddevalla-delen har kommunen ansvar för urskogen, medan länsstyrelsen alltså sköter odlingslandskapet kring gården Vargfjället tillsammans med gårdens ägare.
De samlade motiven för ett naturreservat på Bredfjället formulerar länsstyrelsen så här:

  • Att den mogna barrskogen får utvecklas fritt
  • Att värna om områdets natur så att det värdefulla växt- och djurlivet gynnas.
  • Att vårda värdefull kulturmark och bebyggelse som ankyter till till Bredfjällets historia.
  • Att på ett skonsamt sätt göra området tillgängligt för friluftsliv och pedagogisk verksamhet.

Stefan Edman, ur Röster från skogen

Tagellav
Bredfjällets naturreservat
Tagellav